Long time, no see

Inte så aktiv här just nu, Försöker kika in mellan varven bara för att ge ett livstecken. Jag önskar jag kunde haft mer både motivation och inspiration men jag känner mig helt tom. Tom på känslor, tom på energi, tom på livslust. Det går verkligen upp och ner från dag till dag. Senaste tiden har jag väl ändå haft rätt så bra dagar men sen började jag höja min medicin och så slog ångesten till som en blixt från klar himmel och senaste dygnet har varit riktigt tufft.
Börjar gråta från ingenstans och har liksom svårt att hejda det. Skakar, får höjd puls, fyser och svettas om vartannat. Tappar matlusten helt och hållet, blir yr väldigt lätt och får svårt att stå på benen ibland. Inte tipptopp helt enkelt. Tankarna är stundvis så mörka att jag inte ens vågar prata om dom. Jag skulle aldrig kunna göra någonting på det viset men jag skulle ljuga om jag sa att tankarna inte fanns. De går ju att kontrollera dock, tack och lov. Men bara känslan av att tankarna finns skrämmer mig. Förhoppningsvis kan biverkningarna av insättningen av medicinen lätta snart så huvudet kanske kan få varva ner lite.

Glöm inte trycka på hjärtat nedanför om ni gillar inlägget

Gillar