Pinsam tystnad

Varje gång som jag kommit in i ett bra flow med skrivandet så uppstår strax därefter en pinsam tystnad. Jag vet inte riktigt vad det är. En blandning av jag orkar inte och jag vill inte. Har så mycket jag hade velat skriva men en del av mig vill hålla tillbaka. Vill och vågar inte längre skriva allt jag känner och tycker. Vill inte behöva stå till svars för allt jag känner och tänker. Det har varit några tuffa veckor. Jag dalar i min ätstörning. Det gick så bra från början, för bra. Jag visste att det skulle komma bakslag men ja, jag var inte riktigt beredd.
Jag saknar Sävsjö, eller ja Jennie. En del av mig vill bara packa ner hela mitt liv och åka ner imorgon. En del av mig förstår att det inte är rimligt. Men herre som jag saknar mitt liv jag hade där. Tryggheten.

Förutom det så är det ganska bra. Var och gick bredvid på nya jobbet igår och sen hem till Hedekas sent. Jobb här hemma idag följt av personalmöte och lite mer jobb. Imorgon startar jag dagen med möte med ätstörningsenheten sen ska jag tillbaka till Trollhättan för att gå bredvid imorgon och onsdag. Torsdag är äntligen en ledig dag innan jobbhelgen infaller. Full rulle helt enkelt.

Glöm inte trycka på hjärtat nedanför om ni gillar inlägget

Gillar

Kommentarer